Åbo Nations logo

ÅBO NATION

Stadgar

STADGAR

Dessa stadgar som godkänts av nationsmötet 11.5.2011 och 28.9.2011 samt fastställts av Helsingfors universitets rektor 21.5.2012 ersätter nationens stadgar från 1989.

Kapitel I. Syfte, område och språk

Kapitel II. Medlemmar

Kapitel III. Inspektor

Kapitel IV. Kurator

Kapitel V. Styrelse

Kapitel VI. Funktionärer

Kapitel VII. Kommittéer

Kapitel VIII. Nationsmöte

Kapitel IX. Val

Kapitel X. Ekonomi

Kapitel XI. Namnteckningsrätt

Kapitel XII. Årsfest

Kapitel XIII. Symboler

Kapitel XIV. Stipendier

Kapitel XV. Disciplin

Kapitel XVI. Särskilda stadganden

Kapitel I. Syfte, område och språk

1. Syfte

Åbo Nation vid Helsingfors universitet (ÅN) är en av de studentnationer om vilka stadgas i universitetslagen (Universitetslagen 558/2009) och i instruktionen för Helsingfors universitet. Nationens syfte är att vara en förenande länk mellan studerande med anknytning till sydvästra Finland, att skapa förutsättningar för en trivsam och utvecklande samvaro mellan sina medlemmar, att väcka och upprätthålla medlemmarnas intresse för samhälleliga, kulturella och akademiska spörsmål, att upprätthålla kontakten mellan medlemmarna och hembygden samt att värna om sitt områdes kultur och anda.

2. Område

Nationens område omfattar landskapen Egentliga Finland, Satakunda, Birkaland och Åland.

3. Språk

Nationens språk är svenska.

Kapitel II. Medlemmar

4. Ordinarie medlemmar

Ordinarie medlem kan vara en grund- eller forskarstuderande som är inskriven vid Helsingfors universitet och som inte är medlem i någon annan nation vid Helsingfors universitet och som har anknytning till nationens område, eller i övrigt kan motivera sitt medlemskap.

Medlem som inte längre är inskriven vid Helsingfors universitet, kan inte vara ordinarie medlem.

5. Extra medlemmar

Studerande vid annat universitet eller yrkeshögskola i Helsingforsregionen kan vara extra medlem, om han eller hon inte är medlem i någon annan nation vid Helsingfors universitet och har anknytning till nationens område eller i övrigt kan motivera sitt medlemskap.

Extra medlem som skriver in sig vid Helsingfors universitet, blir ordinarie medlem.

Medlem som inte längre är inskriven vid annat universitet eller yrkeshögskola i Helsingforsregionen, kan inte vara extra medlem.

6. Äldre medlemmar

Tidigare ordinarie eller extra medlem, som varit medlem i minst fyra terminer, betraktas som äldre medlem ifall han eller hon inte utträtt eller uteslutits ur nationen.

7. Hedersmedlemmar

Till hedersmedlem kan kallas:

1) Person som tillhört Åbo Nation och i anmärkningsvärd grad främjat nationens syften eller på annat sätt givit nationen anledning att hedra honom eller henne.

2) I utomordentliga fall och på ovanstående grunder även person som icke tillhört Åbo Nation.

Förslag om kallelse till hedersmedlem bör göras skriftligen vid ordinarie nationsmöte. Förslaget bör ha undertecknats av minst femton nationsmedlemmar. Förslaget bordläggs för två veckor, under vilken tid en omröstning förrättas, där varje ordinarie och extra nationsmedlem bereds tillfälle att nedlägga sin röstsedel i en urna, som under omröstningen står framsatt i nationslokalen. Röstsedeln skall vara försedd med den röstandes namn, den föreslagna hedersmedlemmens namn jämte ”ja” om han eller hon stöder, eller ”nej” om han eller hon motsätter sig förslaget. Då omröstningstiden utgått, förklaras den föreslagna vald, om minst tre fjärdedelar av de som röstat förordat förslaget. I annat fall förfaller förslaget och bör då inte i något sammanhang omnämnas i nationens protokoll. Nationsmedlemmarna bör på lämpligt sätt underrättas om att omröstning pågår.

8. Medlemsavgift

Ordinarie, extra och äldre medlem bör erlägga av nationsmötet fastställd medlemsavgift.

9. Medlemsregister

Nationen upprätthåller ett register över sina medlemmar.

10. Inträdande i nationen

Medlemskapet träder i kraft då inträdande ordinarie eller extra medlem godkänts av nationsmötet, betalat medlemsavgiften och skrivit in sig i matrikeln.

11. Utträdande ur nationen

Ifall nationsmedlem vill utträda ur nationen, skall han eller hon inlämna skriftligt meddelande om detta till kurator. Intyg över utträdelse skall på begäran utfärdas.

Person som inte längre fyller kraven för medlemskap anses ha utträtt ur nationen.

12. Uteslutning av medlem

Nationsmötet kan på uppmaning av disciplinkommittén utesluta nationsmedlem som genom sina handlingar avsevärt försvårat nationens verksamhet, skadat nationen eller underlåtit att uppfylla sina förpliktelser gentemot nationen. För detta krävs kvalificerad majoritet vid sluten omröstning.

Kapitel III. Inspektor

13. Inspektorn stöder och övervakar nationens verksamhet och fungerar som kontaktlänk mellan nationen och Helsingfors universitet.

Inspektor skall vara professor vid Helsingfors universitet.

14. Inspektorn för ordet vid nationsmötet samt i nationens stipendie- och disciplinkommittéer.

15. Inspektor har närvaro- och yttranderätt vid styrelsemöten men saknar beslutanderätt.

16. Inspektors mandatperiod fortgår tills han eller hon inte längre uppfyller kraven för inspektor, eller avgår på egen begäran.

17. Inspektor väljs enligt det förfaringssätt som föreskrivs i dessa stadgar.

18. Ifall inspektor under längre tid är förhindrad att sköta, eller missköter sina uppgifter, kan nationen välja en ny inspektor. Förslag om avsättning av nationens inspektor framförs till nationsmötet av nationens kurator i samråd med styrelsen. Förslaget skall bordläggas och vid det därpå följande nationsmötet omfattas av en kvalificerad majoritet av de närvarande ordinarie medlemmarna för att vinna laga kraft.

Kapitel IV. Kurator

19. Till kurator väljer nationen för två år i sänder en nationsmedlem med högre akademisk examen. Då speciella skäl föreligger kan en nationsmedlem utan högre akademisk examen, men som är väl förtrogen med nationens verksamhet väljas. Valet sker bland nationens medlemmar enligt det förfaringssätt som föreskrivs i dessa stadgar.

20. Till kurators uppgifter hör att:

· leda nationen

· övervaka styrelsens och funktionärernas verksamhet samt övervaka att stadgarna följs

· sammankalla nationen till nationsmöte

· i inspektors frånvaro föra ordet vid nationsmötet

· teckna nationens namn

· representera nationen utåt och upprätthålla relationer till Helsingfors universitet samt andra nationer och föreningar

· fungera som sekreterare för stipendie- och disciplinkommittéerna.

21. Kurator har närvaro- och yttranderätt vid styrelsemöten, men saknar beslutanderätt.

22. Ifall kurator under en längre tid är förhindrad att sköta eller missköter sina uppgifter, kan nationsmötet avsätta denne och välja en annan kurator i stället.

Kapitel V. Styrelse

23. Nationens styrelse består av ordförande, vice ordförande, skattmästare, sekreterare, programchef och informationschef samt ytterligare en till tre styrelsemedlemmar enligt behov. Styrelsen väljs bland nationens medlemmar på valmötet enligt det förfaringssätt som föreskrivs i dessa stadgar.

24. Styrelsens ordförande, skattmästare, sekreterare och programchef bör vara olika personer.

25. Styrelsen är beslutför då minst fyra styrelsemedlemmar, av vilka en bör vara ordförande eller vice ordförande, är närvarande.

26. Till styrelsens uppgifter hör att:

· leda nationens verksamhet

· bereda ärenden som ska framläggas för nationsmötet

· verkställa nationsmötets beslut, om inte annat bestämts

· fatta beslut i löpande ärenden

· ansvara för nationens ekonomi

· sammanträda till styrelsemöte minst en gång per månad och rapportera sina beslut till nationsmötet

· upprätthålla relationer till Helsingfors universitet samt andra nationer och föreningar

· styrelseordförande representerar nationen utåt tillsammans med kurator

· uppgöra verksamhetsplan och -berättelse samt budget

· förbereda valmötet.

27. Styrelsen bör åtnjuta nationens förtroende.

28. Vid behov kan maj månads nationsmöte välja en ställföreträdande styrelse att sköta löpande ärenden under sommarmånaderna.

29. Vid styrelsemöte förs protokoll över fattade beslut med motiveringar.

30. Ifall styrelsemedlem under en längre tid är förhindrad att sköta eller missköter sina uppgifter, kan nationsmötet avsätta ifrågavarande styrelsemedlem och välja en annan medlem i stället för denne.

31. Om styrelsens uppgifter stadgas närmare i nationens arbetsordning.

Kapitel VI. Funktionärer

32. Nationen har följande funktionärer:

· Director cantus

· Chefredaktör för nationens årsfestpublikation Veritas & Jocus

· Kurir

· Värdinna

· Historiograf

· Tutor

· Årsfestmarskalk

· Fanbärare

33. Vid behov kan också andra funktionärsposter för olika uppdrag tillsättas och även biträdande funktionärer utses. I nationens arbetsordning nämns de funktionärsposter som är önskvärda.

34. Funktionärerna väljs bland nationens medlemmar enligt det förfaringssätt som föreskrivs i dessa stadgar.

35. Om funktionärernas uppgifter stadgas närmare i nationens arbetsordning.

36. Ifall en funktionär under längre tid är förhindrad att sköta eller missköter sina uppgifter, kan nationsmötet avsätta ifrågavarande funktionär och välja en ersättare för denne.

Kapitel VII. Kommittéer

37. Nationen skall ha följande kommittéer:

· Stipendiekommittén

· Disciplinkommittén

· Programkommittén

· Redaktionen för Veritas & Jocus

· Årsfestkommittén

38. Om stipendiekommittén stadgas närmare i kapitlet om stipendier.

39. Om disciplinkommittén stadgas närmare i kapitlet om disciplin.

40. Programkommittén består av programchefen samt övriga medlemmar enligt behov.

41. Redaktionen för nationens årsfestpublikation Veritas & Jocus består av en chefredaktör och redaktörer enligt behov.

42. Årsfestkommittén består av en eller flera årsfestmarskalkar samt kurator.

43. Om kommittéernas uppgifter stadgas närmare i nationens arbetsordning.

44. Vid behov kan även andra kommittéer tillsättas av nationsmötet.

Kapitel VIII. Nationsmöte

45. Nationsmötet är nationens högsta beslutande organ.

46. Nationen sammanträder en gång i månaden till nationsmöte under tiden mellan den 10 september och den 20 maj. Kallelse till nationsmöte utfärdas av kurator senast en vecka före mötet.

Om särskilda behov finns kan kurator kalla till extra nationsmöte. Kallelse till extra nationsmöte utfärdas av kurator senast en vecka före mötet.

Extra nationsmöte skall hållas om en femtedel av de ordinarie medlemmarna så yrkar.

I kallelser till såväl ordinarie som extra nationsmöte bör omnämnas de ärenden som skall behandlas på mötet. Möteskallelsen utsänds på det sätt nationens arbetsordning föreskriver.

47. För att nationsmötet skall vara beslutfört skall minst fem ordinarie medlemmar närvara.

48. Vid nationsmötet leds ordet av inspektor eller i dennas frånvaro av kurator. Vid både inspektors och kurators frånvaro kan mötet öppnas av styrelsens ordförande varefter väljs ordförande för mötet.

49. Nationsmötet väljer två protokolljusterare och två rösträknare. Mötets ordförande och mötets sekreterare kan inte väljas till protokolljusterare eller rösträknare.

50. Vid nationsmötet äger såväl ordinarie som extra och äldre medlemmar närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. Alla har även rätt att understöda framlagda förslag.

51. Endast ordinarie medlemmar har rösträtt. Nationsmötet kan i ett enskilt ärende bevilja extra medlemmar rösträtt om en ordinarie medlem föreslår detta och majoriteten av de närvarande, ordinarie medlemmarna stöder förslaget. Äldre medlemmar har inte rösträtt.

I ärenden gällande nationens förhållande till Helsingfors universitet och dess studentkår har endast ordinarie medlemmar rösträtt.

52. Nationsmedlem och styrelsen har rätt att få ett ärende upptaget till behandling på nationsmötet om denna anmäler detta till kurator inom skälig tid före mötet.

53. Ett ärende skall bordläggas om förslag om bordläggning vinner understöd. Mötets ordförande kan förklara ärendet brådskande, varvid mötet röstar mellan bordläggning och fortsatt behandling.

För bordläggning av ett redan bordlagt ärende krävs kvalificerad majoritet.

54. Beslut fattas enligt följande:

· Då endast ett understött förslag föreligger och inget motförslag eller förslag om förkastande framförts anses det understödda förslaget godkänt.

· Om flera förslag föreligger, fattas beslut enligt det förslag som i omröstning erhållit enkel majoritet. Om inte enkel majoritet uppnås vid första omröstningen skall en ny omröstning förrättas där de två förslagen som erhållit flest röster i första omröstningen ställs upp och där det vinnande förslaget bör få absolut majoritet.

· Om det för ett särskilt beslut har stadgats kvalificerad majoritet, skall beslut fattas med minst 69 procents majoritet, om ej annat stadgas.

· Personval förrättas med slutna sedlar. Då endast en person ställt upp, kan valet ske med öppen omröstning. Då fler än två personer ställt upp bör en person få enkel majoritet för att bli vald. Om inte enkel majoritet uppnås vid första omröstningen skall en ny omröstning förrättas där de två personerna som erhållit flest röster i första omröstningen ställs mot varandra.

55. Omröstningarna är öppna. Om en nationsmedlem föreslår sluten omröstning skall en sådan förrättas och röstsedlar delas ut till de röstberättigade.

Faller rösterna lika avgör mötets ordförandes åsikt, utom vid personval, då lotten avgör.

56. Vid nationsmötet förs protokoll över fattade beslut med motiveringar. Protokollet justeras av protokolljusterarna. Vid behov kan mötet omedelbart förklara protokollet eller delar därav justerade.

Nationsmedlem som inte omfattar nationsmötets beslut kan reservera sig, antingen omedelbart muntligen eller skriftligen före protokollet justeras. Reservationen bör antecknas i protokollet.

57. Ett beslut som fattats i laga ordning kan inte under samma termin tas upp till förnyad behandling. Nationsmötet kan dock med kvalificerad majoritet fatta beslut om förnyad behandling.

58. Besvär mot nationens beslut behandlas i enlighet med vad som stadgas i universitetslagen och instruktionen för Helsingfors universitet.

59. Beslut av enbart förberedande eller verkställande art kan inte överklagas.

60. I beslut som av inspektorskollegiet fattats med anledning av besvär, kan ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Kapitel IX. Val

61. Val av inspektor förrättas vid två på varandra följande nationsmöten. Vid det första mötet presenteras inspektorskandidaterna, varefter ärendet bordläggs till nästa nationsmöte som förrättar val mellan de uppställda kandidaterna.

Valresultatet skall kungöras rektor för Helsingfors universitet.

62. Val av kurator förrättas vid ett nationsmöte i god tid före den sittande kuratorns mandatperiod löper ut, eller om den sittande kuratorn önskar avgå. Vid samma nationsmöte skall datum då den nya kuratorn tillträder fastställas.

63. Val av nationens styrelse, funktionärer, nödvändigt antal kommittémedlemmar och verksamhetsgranskare förrättas vid november månads ordinarie nationsmöte som också är valmöte.

Styrelse, funktionärer och nödvändigt antal kommittémedlemmar väljs för ett kalenderår, utom skattmästare som väljs för två år.

64. Om en i dessa stadgar nämnd funktionärspost blir obesatt kan ett nationsmöte välja en person till posten för att trygga att uppgiften sköts.

65. Vid behov kan ett nationsmöte utse enskilda nationsmedlemmar att uträtta nödvändiga uppgifter.

66. Val som nämns i detta kapitel, bör på förhand meddelas såsom nationens arbetsordning föreskriver.

Kapitel X. Ekonomi

67. Nationens räkenskaper skall föras med omsorg och i överensstämmelse med god bokföringssed. Härvid skall tillämpas dubbel bokföring där alla ekonomiska händelser systematiskt uppdelas på tillräckligt antal konton.

68. Nationens räkenskapsperiod är ett kalenderår.

69. Nationen skall inför varje räkenskapsperiod fastställa en budget. Budgetförslaget som utarbetas av styrelsen, bör behandlas på december månads nationsmöte. Nationsmötet kan vid behov fastställa tilläggsbudgeter.

70. Styrelsen ansvarar för att budgeten följs. Nationsmötet bör så fort som möjligt underrättas om väsentliga förändringar i budgeten.

71. Nationens penningmedel deponeras i av nationsmötet godkänd bank. Kontantkassan handhas av styrelsen.

72. Nationens värdepapper och andra därmed jämförbara dokument skall förvaras i ett av nationsmötet godkänt värdepappersförvar eller bankfack.

73. Nationens egendom bör förvaltas på ändamålsenligt sätt. Beslut om förvärv, avyttring eller pantsättning av egendom av icke ringa värde fattas vid två på varandra följande nationsmöten såvida åtgärden inte finns upptagen i nationens budget.

74. Bokslut uppgörs av styrelsen vid räkenskapsperiodens slut och föreläggs inom februari månad verksamhetsgranskarna för revidering.

75. Bokslut, verksamhetsberättelse samt revisionsberättelse föreläggs mars månads ordinarie nationsmöte, som också är årsmöte.

Nationsmötet skall på basis av styrelsens redovisning besluta om a) att fastställa bokslutet b) att bevilja ansvarsfrihet för nationens styrelse och kurator samt c) åtgärder som föranleds av det över- eller underskott som bokslutet uppvisar.

76. Nationens verksamhetsgranskare är två till antalet och har var sin personliga suppleant.

77. Verksamhetsgranskarna skall granska nationens bokslut, bokföring och förvaltning.

78. Verksamhetsgranskarna skall avge berättelse över verkställd revision minst två veckor före det möte som behandlar bokslutet.

Extra revision kan förrättas på begäran av nationsmötet eller på verksamhetsgranskarnas eget initiativ.

Kapitel XI. Namnteckningsrätt

79. Nationens namn tecknas antingen av kurator ensam eller av två styrelsemedlemmar, av vilka den ena skall vara styrelsens ordförande eller skattmästare.

I särskilda fall kan nationsmötet ge en enskild nationsmedlem fullmakt att teckna nationens namn.

Kapitel XII. Årsfest

80. Nationen firar sin årsfest på en lämplig dag kring den 19 mars, årsdagen av Josef Julius Wecksells födelse.

81. På årsfesten utdelas nationens pris och stipendier i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

82. Årsfestens festtalare utses av kurator i samråd med nationen.

83. Årsfestkommittén handhar de praktiska arrangemangen.

Kapitel XIII. Symboler

84. Färger och fana

Nationens färger är de heraldiska färgerna blått, guld och silver som i Åbo stads vapen.

Nationens fana blasoneras enligt följande: på duk i silver tre bjälkvis ordnade franska liljor i guld, däromkring fyra vapensköldar ordnade en över två över en;

den första, Finlands vapen; i rött fält ett krönt lejon i guld, trampande en sabel, den högra ramen ersatt av en harneskklädd arm svingande ett svärd; krona och beväring, harneskets ledplåt och vapnens fästen av guld, vapnens klingor och harnesket i silver; fältet bestrött med nio rosor i silver; skölden krönt med prinskrona;

den andra, Åbo stads vapen; i blått fält ett gotiskt A i guld, däromkring fyra franska liljor i silver ordnade en över två över en; skölden krönt med adelskrona;

den tredje, Ålands vapen; i blått fält en gående hjort i guld; skölden krönt med friherrlig krona;

den fjärde, Björneborgs vapen; i fält i guld ett krönt tillvänt björnhuvud i svart; beväring och krona i rött; skölden krönt med murkrona.

Fanstångens spets pryds av en fransk lilja med ett gotiskt A på gördeln, allt i guld.

Nationens fana används vid nationens årsfest. Dessutom används fanan vid högtidliga tillfällen och uppvaktningar enligt nationsmötets beslut. I brådskande fall kan kurator besluta om att fanan skall användas.

85. Nationsbandet

Nationsbandet är av vattrat siden, 30 mm brett, till grundfärgen blått, kantat av 3 mm breda guldränder och genomlupet av tre stycken 1 mm breda silverränder.

Nationsbandet bärs vid högtidliga akademiska tillställningar. Nationsbandet bärs av nationens inspektor, medlemmar och hedersmedlemmar. Bandet kan dessutom bäras av personer vilka av nationen tilldelats detsamma.

Nationsbandet bärs av person av det manliga könet över högra axeln till vänster höft. Personer av det kvinnliga könet bär bandet över vänster axel till höger höft eller i en rosett på vänstra sidan av bröstet. Nationsbandet får inte komma i kontakt med bar hud.

Nationsbandet utdelas på Finlands självständighetsdag och årsfestens sillfrukost.

86. Förtjänsttecken

Åbo Nations förtjänsttecken utgörs av en bourbonsk lilja i vit emalj och guld, mätande i längd 20 mm och i största bredd 14 mm omgiven av en gyllene lagerkrans. Förtjänsttecknet bärs fäst vid nationsbandet.

Förtjänsttecknet utdelas på nationens årsfest till nationsmedlem som förtjänstfullt och aktivt deltagit i och främjat nationens verksamhet i minst fyra terminer. Mottagaren utses av stipendiekommittén.

87. Aboensiska liljan

Åbo Nations hederstecken är Aboensiska liljan, vars emblem utgöres av en Bourbonsk lilja i vit emalj och guld med Åbo stads heraldiska ”A” på gördeln, mätande i längd 52 mm och i största bredd 37.5 mm. Lilja bäres i nationens band om halsen ca 15 cm nedanom rosetten.

Aboensiska liljan kan tilldelas nuvarande och f.d. medlem av Åbo Nation och svensksinnad f.d. medlem av Västfinska avdelningen vilken ådalagt utomordentliga förtjänster om Åbo Nation och redan under den tid han aktivt tillhört universitetet för nationen visat särdeles varmt intresse.

För att förslag av utdelning av aboensisk lilja må kunna upptagas till behandling erfordras att minst 1/10 av de vid Universitetet inskrivna medlemmarna därom hos nationen skriftligen anhålla, och erfodras för förslagets godkännande, att, sedan ärendet vid första behandlingen bordlagts, nationen vid andra behandlingen omfattar förslaget med minst tre fjärdedelar av vid sluten omröstning avgivna röster. Omfattas förslaget icke av nyssnämnda kvalificerade majoritet, har det förfallit och får under sådana förhållanden ej heller i protokollet omnämnas.

Personer, vilka tilldelats Aboensiska liljan, införas i nationens matrikel på därtill reserverad sida.

Aboensiska liljan bör efter innehavarens död återlämnas till Åbo Nation.

Dessa för Aboensiska liljan vid mötet den 4 december 1922 fastställda statuter kunna aldrig ändras. Skulle nationen på grund av ändrade åskådningssätt ej längre anse sig i överensstämmelse med dessa statuter kunna utdela Aboensiska liljan, bör utdelande framledes upphöra.

88. Inspektorskedjan

Åbo Nations inspektorskedja består av en silverked med 8 stycken silverplaketter, vars framsidor utgörs av bourbonska liljor i silver infattade i svart emalj.

Inspektorskedjan bärs av nationens sittande inspektor vid högtidliga akademiska tillställningar.

Kapitel XIV. Stipendier

89. Nationen kan dela ut stipendier till sina medlemmar. I särskilda fall kan också en person som icke är medlem beviljas stipendium. Ärenden som berör nationens pris och stipendier handhas, om inte annorlunda föreskrivs, av nationens stipendiekommitté.

Stipendiemedlen består primärt av avkastning från nationens placeringar eller speciella donationer.

Stipendierna delas ut på årsfesten.

90. Stipendierna utlyses att ansökas av nationsmedlem en gång om året. Utlysning av stipendierna kungörs på minst ett nationsmöte och skall nämnas i möteskallelsen. Stipendiekommittén fastslår ansökningstiden för stipendierna, dock så att ansökningstiden pågår minst två veckor innan mars månads nationsmöte. Stipendieansökningarna riktas till stipendiekommittén.

Vid utdelning av stipendier beaktas den sökandes aktivitet i nationen, studieframgång och sociala förhållanden.

91. Nationens stipendier och pris är:

· Skärgårdsstipendiet

· Inspektorsstipendiet

· Professor Severin Johanssons stipendium

· Sammanslagna stipendiet, som består av Pippingsköldska priset, Cygnaeus-stipendiet och M. G. Schybergsons stipendium.

· Kamratskapspriset

· Övriga stipendier enligt stipendiekommitténs beslut

92. Stipendiekommittén beslutar vilka stipendier som delas ut och enligt vilka kriterier, dock så att speciella stipendiestadgar följs då sådana föreligger.

Nationen väljer stipendiekommitté under valmötet. Stipendiekommittén består av inspektor, kurator, samt tre medlemmar, av vilka en bör vara styrelseordförande eller skattmästare, och ha varit aktivt med i nationens verksamhet i minst fyra terminer.

93. Inspektorsstipendiet tilldelas medlem av nationen som förtjänstfullt deltagit i nationens verksamhet. Stipendiets mottagare utses av inspektor, vid behov i samråd med stipendiekommittén. Samma person kan tilldelas inspektorsstipendiet endast en gång.

94. Kamratskapspriset tilldelas den nationsmedlem som genom sluten omröstning bland nationsmedlemmarna erhåller de flesta rösterna. Omröstningen pågår i minst två veckors tid och avslutas efter det sista nationsmötet före årsfesten. Om omröstningen meddelas på minst ett nationsmöte och skall nämnas i möteskallelsen. Samma person kan erhålla kamratskapspriset endast en gång.

Kapitel XV. Disciplin

95. Disciplinkommittén tillsätts av valmötet och sitter ett kalenderår i taget. Kommittén består av inspektor som fungerar som ordförande och kurator som fungerar som sekreterare samt fyra ledamöter valda bland nationens medlemmar.

96. Har nationsmedlem gjort sig skyldig till klandervärt eller straffbart beteende, anmäls detta för kurator, som bör inhämta nödig förklaring. Befinnes förklaringen inte fullt tillfredställande förs ärendet till nationsmötet eller disciplinkommittén, vilken sammankallas av kurator. Kurator bör även sammankalla disciplinkommittén, om minst fem nationsmedlemmar skriftligen anhåller därom.

97. Sedan disciplinkommittén behandlat ärendet, bör den tillkännagiva nationsmötet sitt beslut.

98. Disciplinkommittén kan, med anledning av förseelse, bestraffa nationsmedlem med

1) Varning; offentlig eller enskild,

2) Förbud att vistas i nationens lokaliteter, vilket kan utdömas i högst sex månader,

eller

3) Uteslutning ur nationen. Uteslutning av medlem ur nationen kan dock endast ske med nationsmötets medgivande.

Offentlig varning tilldelas den bestraffade på ett nationsmöte och antecknas till protokollet.

Nationens styrelsemedlemmar och funktionärer kan även bestraffas genom avsättning.

99. Ärenden som behandlas av disciplinkommittén bör protokollföras.

100. Nationsmedlem som berörs av disciplinkommitténs beslut kan överklaga beslutet till inspektorskollegiet inom 30 dagar efter det att denne delgivits beslutet.

Kapitel XVI. Särskilda stadganden

101. Nationen kan, efter beslut av nationsmötet, ingå vänskapsavtal med såväl inhemska som utländska studentorganisationer. Om de förpliktelser dessa vänskapsavtal föranleder, bestäms i vederbörande avtal. Nya vänskapsavtal bör ingås skriftligt.

102. Nationens verksamhet regleras förutom av dessa stadgar av en särskild arbetsordning.

103. Beslut om ändring av nationens stadgar fattas med kvalificerad majoritet av de närvarande ordinarie medlemmarna vid två på varandra följande ordinarie nationsmöten.

104. Nationsmötet där förslaget till ändring av stadgarna skall behandlas, bör sammankallas i normal ordning och ur kallelsen bör framgå vilka delar av stadgarna ändringsförslaget gäller.

105. Ändring av nationens stadgar skall stadfästas av Helsingfors universitets rektor.

106. Det åligger nationens styrelse att upprätthålla en stadgesamling bestående av gällande stadgar, arbetsordning, övriga reglementen samt gällande lagstiftning om nationer. Vidare bör till denna stadgesamling fogas av nationen fattade principbeslut.

Stadgesamlingen skall hållas tillgänglig för nationens medlemmar.

107. Beslut om sammanslagning, namnändring eller upplösning av nationen ävensom ändring av dess språk, fattas med kvalificerad majoritet av de närvarande, ordinarie medlemmarna vid två på varandra följande nationsmöten, varvid det andra mötet måste hållas minst två veckor efter det första. Beslut om nationens upplösning kräver inspektors godkännande.

De nationsmöten vid vilka beslut i dessa ärenden fattas bör sammankallas skriftligen medelst personligt brev till nationsmedlemmarna, samt via tidningsannonsering.

108. Beslut om indragning av nation fattas av Helsingfors universitets rektor. Beslut om sammanslagning och delning av nationen fastställs av universitetets rektor.

109. I händelse av att nationen upplöses, tillfaller dess tillgångar och fonder, om icke annat särskilt är stadgat, nationens systernationer Varsinaissuomalainen Osakunta och Satakuntalainen Osakunta. Om detta inte är möjligt, tillfaller tillgångarna Helsingfors universitets stipendiefonder i syfte att upprätta ett stipendium att tilldelas svenskspråkiga studenter från Åbo Nations område.

110. Beslut om ändring av bestämmelse om förfaringssättet gällande nationens egendom eller nationen tillhörig fond vid nationens upplösning fattas med kvalificerad majoritet av de närvarande ordinarie medlemmarna vid två på varandra följande ordinarie nationsmöten.

111. Dessa stadgar ersätter nationens stadgar från år 1989 och träder i kraft i och med att rektor för Helsingfors universitet stadfäst dem.

bostäder Bostäder
underföreningar Underföreningar
fester Fester
vännationer Vännationer
historia Historia
styrelse Styrelse
ÅBO NATION ÅBO NATION